Vad är dissociation?

Definition:

Dissociation är en psykologisk erfarenhet där människor känner sig avskilda från sin sensoriska upplevelse, självförtroende eller personlig historia. Det brukar upplevas som en känsla av intensiv alienation eller orealitet, där personen plötsligt förlorar sin känsla av var de är, vem de är, av vad de gör.

Dissociation uppstår ofta som svar på trauma och verkar ha en skyddande aspekt genom att det tillåter människor att känna sig kopplad från traumatiska händelser.

Detta beskrivs ibland som en "out-of-body" -upplevelse. Dissociation kan dock vara störande när det fortsätter att ske, även när människor är engagerade i vardagliga aktiviteter.

Dissociation kan också vara en effekt av psykoaktiva droger. Vissa läkemedel, som dissociativa läkemedel, som kan användas som dopdroppar, har en stark dissociativ effekt, som andra, som alkohol och cannabis, orsakar dissociation hos vissa människor men inte andra. Erfarenheten av dissociation som uppstår som ett resultat av att ta ketamin är känd som ett "k-hål".

Dissociation har använts terapeutiskt för att få mer kontroll över mentala tillstånd i samband med Neuro-Linguistic Programming (NLP).

Dissociation kan också vara ett symptom på psykiska sjukdomar som "Dissociative Identity Disorder".

Uttalande: dis-sO-see-A-shun

Kallas också: disassociation, zoning out, out-of-body erfarenhet, k-hål

Exempel: Efter flera dagars intensiv användning av cannabis började Jane uppleva dissociation från hennes omgivning.