Varför Giltighet är viktigt för psykologiska test

När folk pratar om psykologiska tester, frågar de ofta om testet är giltigt eller inte. Vad betyder detta egentligen? Giltighet är ett mått på hur bra ett test mäter vad det hävdar att mäta.

Psykologisk bedömning är en viktig del av både experimentell forskning och klinisk behandling. En av de största problemen när man skapar ett psykologiskt test är huruvida det faktiskt mäter vad vi tycker det mäter.

Exempelvis kan ett test utformas för att mäta ett stabilt personlighetsdrag, men i stället mäta övergående känslor genererade av situationella eller miljömässiga förhållanden. Ett giltigt test säkerställer att resultaten är en exakt reflektion av den dimension som genomgår bedömningen.

Så vad betyder det för att ett test ska ha giltighet?

Giltighet är i vilken utsträckning ett test mäter vad det hävdar att mäta. Det är viktigt att ett test är giltigt för att resultaten ska kunna tillämpas och tolkas korrekt.

Giltighet bestäms inte av en enda statistik utan av en forskningsgrupp som visar förhållandet mellan testet och beteendet som det är avsett att mäta. Det finns tre typer av validitet:

1. Innehåll Giltighet

När ett test har innehållsgiltighet, representerar objekten på testet hela det antal möjliga objekt som testet ska täcka. Individuella testfrågor kan dras från en stor pool av objekt som täcker ett brett spektrum av ämnen.

I vissa fall där ett test mäter ett drag som är svårt att definiera, kan en expert domare utvärdera varje objekts relevans. Eftersom varje domare baserar sin bedömning på åsikt, betygsätts två oberoende domare separat. Föremål som rankas som starkt relevanta av båda domarna kommer att ingå i slutprovet.

2. Kriterierelaterad giltighet

Ett test sägs ha kriterierelaterad validitet när testet har visat sin effektivitet vid förutsägelse av kriterium eller indikatorer på en konstruktion, till exempel när en arbetsgivare anställer nya anställda baserat på normala anställningsprocedurer som intervjuer, utbildning och erfarenhet. Denna metod visar att människor som gör det bra på ett test kommer att göra bra på ett jobb, och personer med låg poäng på ett test kommer dåligt att göra ett jobb.

Det finns två olika typer av kriteriegiltighet:

3. Konstruera Giltighet

Ett test har konstruktionsgiltighet om det visar en koppling mellan testresultat och förutsägelse av en teoretisk egenskap.

Intelligens tester är ett exempel på mätinstrument som bör ha konstruktiv validitet. Ett giltigt underrättelsetest ska kunna exakt mäta konstruktionen av intelligens snarare än andra egenskaper som minne eller utbildningsnivå.

I grunden ser innehållsvaliditeten på om ett test täcker hela spektret av beteenden som utgör konstruktionen som mäts. Förfarandet här är att identifiera nödvändiga uppgifter för att utföra ett jobb som typing, design eller fysisk förmåga. För att visa innehållsvaliditeten för ett urvalsförfarande bör de beteenden som visas i urvalet vara ett representativt urval av beteendet hos jobbet.

Ansiktsgiltighet

En annan metod som används sällan för att den inte är så sofistikerad är ansiktsgiltighet. Den baseras endast på åtgärdens utseende och vad den ska mäta, men inte vad testet faktiskt mäter.

Ansiktsgiltighet är en av de mest grundläggande giltighetsåtgärderna. I huvudsak tar forskare helt enkelt testets giltighet till nominellt värde genom att titta på huruvida ett test verkar mäta målvariabeln. På ett mått av lycka, till exempel, skulle testet sägas ha ansikte validitet om det verkade faktiskt mäta nivåer av lycka.

Självklart innebär ansiktegiltighet bara att testet ser ut som det fungerar. Det betyder inte att testet har visat sig fungera. Om åtgärden verkar vara giltig vid denna tidpunkt kan forskare undersöka vidare för att avgöra om testet är giltigt och ska användas i framtiden.

I huvudsak är ansiktegiltigheten huruvida ett test verkar mäta vad det är meningen att mäta. Det handlar om att ta provet som nominellt värde.

En undersökning som frågar folk vilken politisk kandidat de planerar att rösta på skulle sägas ha hög ansikte validitet. Syftet med testet är mycket tydligt, även för personer som inte känner till psykometri.

Ett komplext test som används som en del av ett psykologiskt experiment som ser på olika värden, egenskaper och beteenden kan sägas ha låg ansikte validitet. Det exakta syftet med testet är inte omedelbart klart, särskilt för deltagarna.

Självklart kan ansiktsgiltighet vara ett bra verktyg för att bestämma huruvida ett test verkar mäta vad den menar att mäta. Att ha ansiktegiltighet ensam betyder inte att ett test faktiskt är giltigt. Ibland ser ett test ut att det mäter en sak, medan det faktiskt mäter någonting annat helt.